söndag 11 december 2016

Sverige är en nation av fria och jämlika medborgare

"Sverige är en nation av fria och jämlika medborgare." Så skulle grundlagen kunna inledas och så skulle Sverige kunna definieras. Så skulle kärnan av svenska värderingar kunna kodifierats.



Dagens grundlag (regeringsformen) definierar hur Sverige skall styras, men inte vad Sverige är.

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. 

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Inte så illa, faktiskt. Men vad är Sverige?

Det finns två ganska motstridiga definitioner av en nation, dess jord eller dess blod. Antingen ser man en nation som den ruta den hävdar ensamrätt till på kartan eller som summan av dess medborgare.

Jag tycker att det känns betydligt mer modernt att se till människorna och att se en nation som summan av dess medborgare, som ett samhällskontrakt. Jag tycker till och med att det känns lite unket att se en nation som en enfärgad kartruta i en gammal sliten skolatlas vi bläddrat sönder över tiden. Och jag tycker att vår grundlag (tyvärr) för tankarna till Sverige som en ruta på kartan som vi måste komma överens om hur vi bäst administrerar.
Karta över Sverige 1747 (wikimedia)

Betyder detta att jag tycker att vi måste ändra grundlagen, att vi skall ägna vårt engagemang och vår politiska kraft åt en mångårig introvert konstitutionell debatt? Inte nödvändigtvis. Däremot tycker jag att de senaste årens mycket stora invandring tvingar oss att fundera över och diskutera vad Sverige är och vad det innebär att vara svensk. Och, om man villa göra anspråk på att företräda andra, att ha en åsikt.

Alltför ofta förs det fram att det inte finns något särskilt svenskt, inte finns någon svensk kultur och inte heller några svenska värderingar. Tyvärr har postmodernism och värdenihilism tagit över i media, särskilt public service. Vi matas med påståenden om att Sverige är ett land genomsyrat av strukturell rasism och kvinnoförtryck.

Någonstans har vi tappat bort att värderingar och gemenskap inte är något statiskt och givet utan något vi hela tiden skapar tillsammans, via skolan, via kulturlivet och via den offentliga debatten. Just därför är det viktigt att vi tar tillbaka begreppen. "Sverige är en nation av fria och jämlika medborgare" skall vi svara varje gång någon undrar vad är Sverige, vad innebär det att vara svensk?

Frihet, jämlikhet och solidaritet* är de klassiska drivkrafterna från upplysningstidens liberala revolutioner. och vi har att värna och förvalta dem även i vår tid. Frihet och jämlikhet kräver solidaritet, att vi ställer upp för varandra i samhället. Annars försvinner de.

"Sverige är en nation av fria och jämlika medborgare. För att värna vår frihet och vår jämlikhet har alla medborgare skyldigheter. Alla medborgare är skattepliktiga. Alla medborgare har värnplikt."

Så skulle grundlagen kunna fortsätta, och på så vis fånga några fler grundläggande värderingar. I Sverige har vi alla samma rättigheter. I Sverige respekterar vi varandra. I Sverige ställer vi upp för varandra. Med rättigheter följer skyldigheter.


Blåa drömmar om ett liberalt Sverige

Vi har idag en stor grupp invandrare från helt andra kulturer som söker medborgarskap i Sverige. Många kommer från länder som aldrig haft någon upplysning och som aldrig varit demokratiska. Vi behöver fråga oss om de omfattar våra grundläggande värderingar innan vi ger dem medborgarskap. Vi  behöver fråga dem om de omfattar Sveriges grundläggande värderingar innan vi ger dem medborgarskap. Vi behöver fråga dem om de verkligen förstår vad vi menar. 

Vi har religionsfrihet i Sverige. Vi har yttrandefrihet i Sverige. Vi har tryckfrihet i Sverige. "Respekterar du att det är var och ens val att välja att bära slöja eller ej? Respekterar du att det är var och ens rätt att trycka vilken bild de vill på en skäggig gubbe i sin tidning? Respekterar du att din frihet kan komma att inskränkas av gemensamma lagar?" Detta är viktiga frågor att ställa.

Idag är skatten på en svensk medellön 40%**, och det totala skattetrycket är 43.3%. "Vill du betala skatt för att hjälpa andra?" är ytterligare en viktig fråga.

Jag själv (i likhet med de flesta andra män som är lika gamla som jag eller äldre) har fullgjort min värnplikt. Jag har lagt ett år av mitt liv på att klafsa runt i kungens lera och jag har varit krigsplacerad i tjugo år. "Är du beredd att göra värnplikt? Är du beredd att slåss för någon annans frihet, någon annans jämlikhet?"


Det är sådana frågor vi skall ställa till dem som söker medborgarskap. Vi måste noga värdera deras svar och bestämma oss för att vi ärligt tror att de har förstått och ställer upp detta innan vi ger dem medborgarskap.

Annars är det vi själva som inte ställer upp på dessa värderingar. Om vi inte ställer samma krav på alla medborgare är det vi som inte ser alla medborgare som jämlika. 


*) jag vet att det ordagrant var "broderskap", men ord och begrepp har förskjutits över tiden, och "solidaritet" är det ord som tagit över begreppet. 
**) inklusive "sociala avgifter"

söndag 4 december 2016

Samhällsutmaningar och politik inför valet 2018

Lite mer än halvvägs genom nuvarande mandatperiod drar det alltså ihop sig att inleda förberedelserna inför nästa val, både lokalt och på riksnivån. Globala skeenden kastar en skugga över rikspolitiken och rikspolitiska utmaningar sätter ramarna för den lokala politiken för de kommande åren.

En snabb titt på vad som hänt i Europa och världen de senaste åren är inte särskilt upplyftande, med Brexit, Erdogans vridning av Turkiet bort från Europa och framtiden, högerpopulismens fortsatta framgångar i EU, Amerikas nya våg av isolationism och val av Trump och inte minst Putins fortsatta fascistiska aggression och hänsynslösa krigande i Syrien.

Över hela västvärlden är de grundläggande värden som bygger upp den liberala demokratin under press. 

Vintersolen går ner över Brunnbyviken


I Sverige har vi under de senaste åren egentligen haft högkonjunktur och mycket låga räntor har inneburit goda tider för de flesta hushåll. Men den politiska debatten har helt dominerats av efterverkningarna av den pågående migrationskrisen. Dessutom har vi sett en yrvaken försvarsdebatt växa fram.


Riksrevisionen och samarbetsorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har båda var för sig kommit fram till att det på grund av flyktinginvandringens kostnader och en åldrande befolkning saknas ungefär 50 miljarder per år i det offentliga Sveriges årliga budget, översättbart till ungefär tre kronor i genomsnittlig kommunalskattehöjning år 2020.

Sverige behöver snarast dubbla försvarsanslaget till minst 2% av BNP. Det kostar också 50 miljarder per år, och det krävs naturligtvis finansiering för att detta skall kunna bli verklighet. Ett sätt att frigöra statliga medel är att vältra över kostnader på kommunerna, och motsvarar då återigen en genomsnittlig kommunalskattehöjning på ungefär tre kronor.

Det finns ett enkelt ekonomiskt samband mellan skattesatsen och hur mycket skatteintäkter en stat får, Lafferkurvan. Eftersom Sverige redan ligger på fel sida toppen kan vi inte få in mer pengar genom skattehöjningar. I klartext är situationen sådan att i Sverige sjunker BNP per capita numer varje år. Eller enklare, det finns alltså mindre och mindre pengar per person i Sverige för varje år som går.



Skymningsljus i Knivsta

I Knivsta har det inletts en generationsväxling bland de styrande politikerna. Den generation politiker som skapade Knivsta kommun 2003 går nu en efter en i pension, och nya individer tar över. Detta möblerar om en del i de politiska partierna, och det skall bli mycket spännande att se hur det lokal missnöjespartiet Knivsta.nu klarar av detta eller om de likt de flesta andra lokala missnöjespartier tynar bort och deras plats i opinionen tas över av SD.

Två frågor dominerar den politiska diskussionen i Knivsta: Turerna kring Mojjen och hanteringen av exploatering och bebyggelse i centrala Knivsta. Båda frågorna har det gemensamt att de passar perfekt in den anti-etablissemangsdiskurs vi nu känner igen från hela västvärlden. Enklare uttryckt: relationen mellan makten och medborgarna.

För att bryta trenden med växande inflytande för Sverigedemokraterna på riksnivå och här i Knivsta behövs det en modig liberal politik som inte väjer för obekväma fakta utan törs tala klarspråk om utmaningar, kostnader, hot och risker. Jämför gärna med hur Miljöpartiet använder framgångsrikt klimathot och miljöförstöring i sin politiska retorik för att få stöd för annars impopulära förslag som till exempel höjd bensinskatt. Jams, flams, snällism och allmän tycka-synd-om-ism duger inte.

Några konkreta lokalpolitiska frågor inför valet 2018 i Knivsta:
  • Kommunens personalpolitik. Se till att chefer som inte presterar eller som driver egen en agenda byts ut. 
    • Politiken är högsta styrande organ och tjänstemännen är underställde. 
    • Tjänstemännen jobbar för medborgarna och skall ge bästa möjliga service
  • Sätt lokala migrationspolitiska mål:
    • Hur många migranter/tiggare/asfaltsläggare skall få bo illegalt i Knivsta?
      • Vilka motåtgärder vidtar vi?
    • Vilken mängd invandringskopplad brottslighet vill vi acceptera i Knivsta?
      • Vilka motåtgärder vidtar vi?
    • Hur många flyktingar med asylskäl skall få bo i Knivsta? 
    • Hur många flyktingar utan asylskäl skall få bo i Knivsta?
    • Hur bra skall Knivsta vara på integration av nyanlända?
      • Vilka åtgärder vidtar vi?
  • Frigör medel i budgeten motsvarande minst 2 kronors skattesänkning för att hantera kommande kostnader. 
    • Klargör inom vilka områden kommunen förbereder sig att klara sina lagliga åtaganden med lägre ambitionsnivå eller enklare lösningar
    • Klargör vilka åtaganden kommunen tänker prioritera bort först
    • Sänk skatten om inte annat behövs, som en möjlig buffert inför kommande skattehöjningar.
  • Knivsta växer. Stärk kommunens krisberedskap och förmåga att hantera påfrestningar. Bygg ut civilförsvaret. 
    • Bygg ut brandstationen och se till att det alltid finns ambulans på plats
    • Se till att det finns reservelgeneratorer
    • Se till att kommunen har ett reservlager av bränsle och utrustning att distribuera vid behov
    • Säkerställ reservvattentäkt (och reservavloppslösning om vi väljer att koppla oss till Käppala)
    • Bränslelager till fjärrvärmeverket
    • Bygg en reserv-på/avfart till motorvägen ( t ex vid Mora Stenar eller Ledingevägen)
    • Se till att det finns flera vägar över järnvägen kvar även efter utbyggnaden av centrum