Samhällsutmaningar och politik inför valet 2018

Lite mer än halvvägs genom nuvarande mandatperiod drar det alltså ihop sig att inleda förberedelserna inför nästa val, både lokalt och på riksnivån. Globala skeenden kastar en skugga över rikspolitiken och rikspolitiska utmaningar sätter ramarna för den lokala politiken för de kommande åren.

En snabb titt på vad som hänt i Europa och världen de senaste åren är inte särskilt upplyftande, med Brexit, Erdogans vridning av Turkiet bort från Europa och framtiden, högerpopulismens fortsatta framgångar i EU, Amerikas nya våg av isolationism och val av Trump och inte minst Putins fortsatta fascistiska aggression och hänsynslösa krigande i Syrien.

Över hela västvärlden är de grundläggande värden som bygger upp den liberala demokratin under press. 

Vintersolen går ner över Brunnbyviken

I Sverige har vi under de senaste åren egentligen haft högkonjunktur och mycket låga räntor har inneburit goda tider för de flesta hushåll. Men den politiska debatten har helt dominerats av efterverkningarna av den pågående migrationskrisen. Dessutom har vi sett en yrvaken försvarsdebatt växa fram.


Riksrevisionen och samarbetsorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har båda var för sig kommit fram till att det på grund av flyktinginvandringens kostnader och en åldrande befolkning saknas ungefär 50 miljarder per år i det offentliga Sveriges årliga budget, översättbart till ungefär tre kronor i genomsnittlig kommunalskattehöjning år 2020.

Sverige behöver snarast dubbla försvarsanslaget till minst 2% av BNP. Det kostar också 50 miljarder per år, och det krävs naturligtvis finansiering för att detta skall kunna bli verklighet. Ett sätt att frigöra statliga medel är att vältra över kostnader på kommunerna, och motsvarar då återigen en genomsnittlig kommunalskattehöjning på ungefär tre kronor.

Det finns ett enkelt ekonomiskt samband mellan skattesatsen och hur mycket skatteintäkter en stat får, Lafferkurvan. Eftersom Sverige redan ligger på fel sida toppen kan vi inte få in mer pengar genom skattehöjningar. I klartext är situationen sådan att i Sverige sjunker BNP per capita numer varje år. Eller enklare, det finns alltså mindre och mindre pengar per person i Sverige för varje år som går.

Skymningsljus i Knivsta

I Knivsta har det inletts en generationsväxling bland de styrande politikerna. Den generation politiker som skapade Knivsta kommun 2003 går nu en efter en i pension, och nya individer tar över. Detta möblerar om en del i de politiska partierna, och det skall bli mycket spännande att se hur det lokal missnöjespartiet Knivsta.nu klarar av detta eller om de likt de flesta andra lokala missnöjespartier tynar bort och deras plats i opinionen tas över av SD.

Två frågor dominerar den politiska diskussionen i Knivsta: Turerna kring Mojjen och hanteringen av exploatering och bebyggelse i centrala Knivsta. Båda frågorna har det gemensamt att de passar perfekt in den anti-etablissemangsdiskurs vi nu känner igen från hela västvärlden. Enklare uttryckt: relationen mellan makten och medborgarna.

För att bryta trenden med växande inflytande för Sverigedemokraterna på riksnivå och här i Knivsta behövs det en modig liberal politik som inte väjer för obekväma fakta utan törs tala klarspråk om utmaningar, kostnader, hot och risker. Jämför gärna med hur Miljöpartiet använder framgångsrikt klimathot och miljöförstöring i sin politiska retorik för att få stöd för annars impopulära förslag som till exempel höjd bensinskatt. Jams, flams, snällism och allmän tycka-synd-om-ism duger inte.

Några konkreta lokalpolitiska frågor inför valet 2018 i Knivsta:

• Kommunens personalpolitik. Se till att chefer som inte presterar eller som driver egen en agenda byts ut. 
• Politiken är högsta styrande organ och tjänstemännen är underställde. 
• Tjänstemännen jobbar för medborgarna och skall ge bästa möjliga service
• Sätt lokala migrationspolitiska mål:
• Hur många migranter/tiggare/asfaltsläggare skall få bo illegalt i Knivsta?
• Vilka motåtgärder vidtar vi?
• Vilken mängd invandringskopplad brottslighet vill vi acceptera i Knivsta?
• Vilka motåtgärder vidtar vi?
• Hur många flyktingar med asylskäl skall få bo i Knivsta? 
• Hur många flyktingar utan asylskäl skall få bo i Knivsta?
• Hur bra skall Knivsta vara på integration av nyanlända?
• Vilka åtgärder vidtar vi?
• Frigör medel i budgeten motsvarande minst 2 kronors skattesänkning för att hantera kommande kostnader. 
• Klargör inom vilka områden kommunen förbereder sig att klara sina lagliga åtaganden med lägre ambitionsnivå eller enklare lösningar
• Klargör vilka åtaganden kommunen tänker prioritera bort först
• Sänk skatten om inte annat behövs, som en möjlig buffert inför kommande skattehöjningar.
• Knivsta växer. Stärk kommunens krisberedskap och förmåga att hantera påfrestningar. Bygg ut civilförsvaret. 
• Bygg ut brandstationen och se till att det alltid finns ambulans på plats
• Se till att det finns reservelgeneratorer
• Se till att kommunen har ett reservlager av bränsle och utrustning att distribuera vid behov
• Säkerställ reservvattentäkt (och reservavloppslösning om vi väljer att koppla oss till Käppala)
• Bränslelager till fjärrvärmeverket
• Bygg en reserv-på/avfart till motorvägen ( t ex vid Mora Stenar eller Ledingevägen)
• Se till att det finns flera vägar över järnvägen kvar även efter utbyggnaden av centrum