Hur kan vi finansiera ett höjt försvarsanslag?

Ingen har nog missat att det så kallade omvärldsklimatet blivit kärvare och att det svenska försvaret har allvarliga, kanske akuta brister. Wisemans Wisedoms har en julkalender på temat luckor i svenska försvaret och cornucopia skriver regelbundet inlägg på temat, ofta med alarmistiska ton. Vill man bredda sig och inte låta en flygare tala för hela försvaret finns även skipper från flottan och jägarchefen från den klassiskt uppsuttna halvan av armén. Det närmaste en pansarblogg jag hittat är nog är Karlis Neretnieks blogg.

Man kan nog säga att det är en gemensam åsikt i försvarsbloggarna att det behövs mer resurser till försvaret, något som numera även verkar vara försvarets officiella ståndpunkt via överbefälhavarens uttalande nyligen. Men det är ju lätt att vilja ha mer, några miljarder till av 827 i statsbudgeten borde man väl ändå kunna få loss. Men hur kan vi finansiera ett höjt försvarsanslag? Förutom pengar behövs även personal, och nuvarande personalförsörjning till försvaret verkar ju inte fungera. Pliktlagen har aktiverats igen av regeringen, och reservister kommer kallas in till repetitionsutbildning. Lämpligen tar vi steget fullt ut, aktiverar värnplikten och kallar in rekryter till grundutbildning igen.
Men åter till denna bloggposts tema, pengarna. Här är några förslag till varifrån pengarna skulle kunna tas:

Kommunsektorn. Staten ger stora bidrag till kommunerna för att finansiera delar av samhällets kärnverksamheter. Men kommunsektorn gör en samlad vinst på mer än tio miljarder per år (SCB).
Förslag: ge fem miljarder per år till försvaret istället. Om kommunerna gnäller får de bygga lite färre skrytarenor och lite mindre konserthus.

Bistånd till främmande länder. Av biståndsbudgetens cirka 31 miljarder går 11 miljarder till verksamhet via andra länders budget (med Moçambique, Tanzania och Afghanistan i topp, nästan en miljard vardera i bistånd). Biståndet till Afghanistan och några andra post-konfliktländer kan gott få vara orört, men många av länderna på listan får stryka på foten. Och för de länder som eventuellt får svårt att ha råd med sjukvård och fattigdomsbekämpning rekommenderas sänkta egna försvarsanslag.
Förslag: ge fem miljarder per år till försvaret istället. Det viktigaste sättet som vi kan stödja utsatta människor i hotade länder (t ex Ukraina och Moldavien) är genom att bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Rysslands närområde. Detta kräver ett stärkt svenskt försvar.

Arbetsmarknadspolitiken. Försvarspolitikens syfte är inte att skapa arbetstillfällen, men om vi aktiverar värnplikten och höjer försvarsanslagen kommer sysselsättning för kanske tio tusen personer eller mer skapas. Detta motiverar en överflyttning av anslag från arbetsmarknadspolitiken till försvaret.
Förslag: Flytta fem miljarder om året från arbetsmarknadspolitikens och arbetsmarknadsåtgärdernas 70 miljarder till försvaret.

En återinförd värnplikt kommer inte leda till att alla ungdomar i en årsklass tas ut till tjänstgöring. Ett sätt att hantera rättviseaspekten av värnpliktstjänstgöring är att införa en särskild värnskatt för de som frikallas, dvs. inte tas ut till tjänstgöring. En sådan skatt skulle t ex kunna utformas så att man betalar 20% statlig inkomstskatt från första kronan (inget grundavdrag, inget jobbskatteavdrag osv.) det år man fyller 20, om man fått frisedel. En genomsnittlig tjugoårig arbetare verkar tjäna 20.000 kronor i månaden enligt LO. En årskull är ungefär 100.000 personer, men sysselsättningsgraden är inte så hög. Många studerar ju, till exempel. Men värnskatten skulle kunna dras även på studiebidraget. Med 40% sysselsättningsgrad gentemot arbetarlönen skulle detta ändå ge mer än en miljard i tillskott. Detta skulle dessutom kunna användas för att motivera ungdomen att göra lumpen.
Förslag: inför en särskild värnskatt på de som frikallats från värnpliktstjänstgöring på en miljard, och ge pengarna till försvaret.

Detta var sexton miljarder till att börja med, ovanpå de 45 miljarder som idag läggs på försvar och krisberedskap. Inte ens en 50%-ig höjning av anslaget och en god bit kvar till en dubblering. Men kanske ett försök till en början, utan att knapra på de 215 miljarder som läggs på Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, vid ålderdom och för familjer och barn, eller för den delen utan att diskutera skattehöjningar för känsliga och lättpåverkade väljargrupper.